Metodbeskrivning · version 1.0 · oktober 2026
Så räknar Viltanalys
Den här sidan beskriver hela kedjan från urval till skattat antal, så att varje siffra i en rapport från Viltanalys går att följa och granska. Metoden är densamma i varje uppdrag, oavsett vem som flyger.
1 Urval av provytor
Inventeringsområdet täcks av ett hexagonalt rutnät av möjliga provytelägen, med en slumpad startpunkt. Ur rutnätet dras ett slumpat urval tills den valda täckningsgraden är nådd. Det ger ett systematiskt slumpurval: varje del av området har samma chans att komma med, och ytorna sprids jämnt utan att överlappa.
- Provytorna är cirklar, normalt 100 ha (radie 564 m).
- Hela cirkeln ska ligga inom området.
- Ytor som till mer än 75 % ligger på tät bebyggelse tas inte med. En yta som delas mellan skog och ett villaområde finns kvar, eftersom djuren använder skogen.
- Egna förbudszoner, till exempel runt en gård, undviks med 50 m marginal.
2 Flygning och observationer
Varje provyta flygs i stråk med värmekamera. Luftrum, naturreservat och tillståndsbehov kontrolleras per provyta före flygning.
Alla observationer granskas och artbestäms av en människa. En observation placeras där djuret står, inte där drönaren är: i första hand från laseravståndsmätaren, i andra hand beräknat från kamerans vinkel och flyghöjden. Vilken källa som använts sparas och redovisas. Möjliga dubbletter mellan överlappande bilder flaggas vid granskningen.
3 Skattning av antal
Tätheten skattas som kvoten mellan alla sedda djur och all inventerad areal:
D = Σyi / Σai
N = D · A · k
- yi
- antal djur av arten i provyta i
- ai
- provyta i:s areal
- A
- inventeringsområdets areal
- k
- artspecifik korrektionsfaktor för hur lätt arten upptäcks, redovisad i rapporten (1,0 för älg)
Om hela området har flugits är antalet en totalräkning och redovisas utan intervall.
4 Osäkerhet
Osäkerheten beräknas från hur mycket antalet varierar mellan provytorna (kvotskattarens varians, Cochran 1977), med korrektion för ändlig population: ju större del av området som flygs, desto mindre osäkerhet återstår.
CV(D) = √[ (1 − f) · s² / (n · ā²) ] / D
- s²
- Σ(yi − D·ai)² / (n − 1)
- f
- inventerad andel av området, Σai / A
- n, ā
- antal provytor och deras medelareal
Det 95-procentiga konfidensintervallet är log-normalt (Buckland m.fl. 2001), med t-fördelningens kvantil för n − 1 frihetsgrader. Intervallet är därför asymmetriskt och aldrig negativt, och den nedre gränsen sätts aldrig lägre än antalet djur som faktiskt setts.
N / c … N · c, c = exp( t0,975; n−1 · √ln(1 + CV²) )
5 Täckningsgrad och klumpvis förekomst
Hur stor del av området som behöver flygas beror på hur klumpvis djuren står. Det mäts med varians–medelvärdeskvoten (VMK) för antalet djur per provyta: nära 1 betyder slumpmässigt utspridda djur, högre värden betyder att djuren samlas.
| VMK vid förra inventeringen | Rekommenderad täckning |
|---|---|
| Okänd (första inventeringen) | 40 % |
| ≤ 1,5 · låg klumpning | 40 % |
| 1,5–3,0 · måttlig klumpning | 50 % |
| > 3,0 · hög klumpning | 60 % |
VMK beräknas när minst fem provytor har flugits och sparas för nästa inventering av samma område. Gränserna följer rekommendationerna i Hofmeester m.fl. (2026),Inventering av älg med drönare, SLU, Rapport 2026.2.
6 Kön och ålder
Där värmebilden tillåter registreras tjur, ko och kalv, annars okänd. Rapporten redovisar kalvandel och tjurar per ko enbart för de djur vars kön och ålder kunnat bestämmas, och anger hur många det är.
7 Versioner
Metoden versioneras, och varje ändring som påverkar resultatet redovisas här, så att resultat från olika år går att jämföra.
- 1.0 · oktober 2026 Hexagonalt systematiskt slumpurval utan överlapp. Kvotskattare med korrektion för ändlig population och log-normalt intervall. Observationer placeras vid målet. Kön och ålder.